Nu har dottern kommit till den tiden då man är minst sagt GRYM på memory. Jag minns att jag själv var Grym på detta, minns även Svennes dotter Moa när hon var GRYM på detta och andra kompisars barn som gått igenom samma fenomen. När deras hjärna utvecklats och kommit till det stadiet att just Memory verkligen stimulerar och de blir till synes omöjliga att slå.
Äntligen slipper jag "låtsas" förlora, idag hade jag inte en chans! Hon sopade mattan med mig helt enkelt.
Visst är det häftigt?! Det roliga är, har jag märkt, att man blir vassare och vassare själv också! Övning ger alltså färdighet tycks det - hjärngympa är kanske inte så dumt ändå?!
SvaraRaderaKram
Nej, just det. Hjärngympa har aldrig gjort skada, synd bara att man så sällan ger sej tid att träna bara. Memory är kul. Nu blev jag sugen att spela med Ellen, det ska jag göra imorrn. Bra ide Eva!
SvaraRaderaSov gott o tjingeling!