STOLT

Nu har även jag en mycket stolt dotter! "Där satt den" skulle man väl kunna säga. Så länge som jag/vi tjatat på att hon ska lära sig cykla, att barnsitsen är för liten på min cykel, att det går fortare, att hon kommer tycka det är jätteroligt, att "alla andra kan" osv osv. Men hennes intresse har varit svalt. Någon gång har hon yttrat att hon inte vill, att hon inte kan, att hon aldrig kommer att kunna lära sig osv...

Mamma har känt ett stick i hjärtat då hon citerat mig vid svaga tillfällen: "ALLA mina kompisar i Östersund kan redan cykla"

Det är ju inte riktigt så jag sagt men hon lär ju ha uppfattat det så. Är det sådant som kallas att ställa krav på sina barn, orimliga krav? Inte menat så, mest menat som en sporre, en väckarklocka och att få henne att mera känna: "kan de, ska jag oxå kunna! Klart jag vill, vad roligt!"

Men så mottogs det kanske inte.

Men så idag så ville hon plötsligt prova. Jag var i full färd med att kratta gård, fixa mat, rensa, plantera mm och lade väl inte alltför stort hopp att hennes intresse skulle hålla i sig till efter maten. Men se, där hade jag fel! ( alltid kul att bli överraskad )

Så upp på cykeln och jag tänkte hålla i pakethållaren... men det visade sig att det var en onödig handling. Jag stödde handen lite lätt och insåg ganska snabbt att hon ju cyklade själv direkt!

Märkligt men så var det för granntjejen oxå. När hon väl sa att NU ska jag cykla så kunde hon på några minuter! Nu tog detta inte ens 3 minuter så det var ju enkelt.

Precis som vi såg på "Lotta på Bråkmakargatan" igår faktiskt.

Så nu har även jag en mycket stolt och duktig tjej. Eller för att citera henne själv: "Det var ju PRECIIIIS som mamma sa, att jag ju kunde om jag bara bestämde mig att jag kunde. Och jag har inte ramlat en enda gång och jag kan starta själv oxå!"

Dessutom var det ju superduperroligt upptäckte hon. Yes!

BTW, Blev ingen utflykt för oss, det var ju stängt idag. Blir nästa vecka istället.