Fursteli Gård. Gården där jag tillbringat så mycket tid, gården där jag och Filippa blivit mottagna fursteligt och där vi bott, ätit, slappat, sovit, jobbat, festat, skrattat och faktiskt gråtit en del oxå. Minns nog när den där fiskmåsen dog, fiskmåsen jag körde på när jag skulle hämta nya gräsklipparen som Gunnar beställt.
Minns även när jag tvingade ner Gunnar i skitgropen för att plocka upp en stackars duvunge som ramlat ur boet och hamnat uppe på ytan av den lösa spillningen/urinen och den bar precis för tyngden. Men Gunnar, snäll som han är plockade upp den stackaren och jag redde ett bo - ja, givetvis dog även den! Många tårar.
Men skrattat hos dem har jag gjort desto mer. Denna härliga familj som blivit som "min" nästan. Alltid välkommen och finns det något jag kan göra för dem så gör jag det givetvis.
Familjen som tog in mig i sitt lag för St Olavsloppet och som lärde mig gå på tur och göra fjällturer, alla härliga kor jag mjölkat där och alla härliga fikastunder. Alla härliga turer i traktorer och visst, jag glömde mata tillbaka spateln när jag slängde upp ännu en bal på balvagnen och fick köra hela vägen ner på gården med endast två balar på den långa balvagnen, Gunnar insåg direkt mitt misstag och skrattade gott.
Eivor som tagit mig med på gympa och som plockat hallon med mig. Med Eivor har jag gjort härliga turer till Borga, bastat och hon servade mig i bubbelbadet med skumpa och jordgubbar på min födelsedag. Eivor och Marie var tillsammans med Gunilla o Mirja de som tog emot mig när jag och Filippa kom hem från BB. De satt där i soffan redo att snusa bebis och hålla. Fikat stod klart och de hade inhandlat nappar så vi fick tyst på oväsendet =)
Hos dem fick jag anlägga min 40 årsfest, hos dem har jag hela mitt förråd av prylar som inte fick följa med till Skåne - min försäkring, min buffert så jag vet att jag kan komma hem... =)
Johan och Marie finns ju ännu flera minnen med, dem lämnar vi därhän.
Eller borde jag berätta när Marie arbetade på fiket och vid juletid "tvingade" jag alla anställda inkl mig själv att vara utklädd till tomte. Mjölken tog slut och hon skulle snabbt ner på stan för att handla. Snabbt som attan rusar hon ut till parkeringen, backar kvickt ut bilen medan hela styrkan av mattanter står i fönstret och bevakar. PANG! Så dundrar hon in i en bil parkerad bakom - givetvis en av de i fönstret tittande mattanternas bil. Irriterad, stressad och skamsen hoppar där Marie ur bilen i snön fullt munderad som tomte med skägg och allt!
En sådan grej glömmer man inte - gissa om vi skrattade.
Nu har de så smått startat upp sin verksamhet och utökar mer och mer. Självfallet hade jag GÄRNA gått en timringskurs där i sommar men tiden känns lite knapp för det tyvärr.
Men för er andra - Bara att boka in! Klicka er runt på Hemsidan, och vem vet, kanske får ni samma själsliga frid i hjärtat som jag får när ni ser bilderna. Och jag lovar: "Eivorfika" är både generöst och uppsluppet glatt.
Fursteli Gård BRA JOBBAT och finfin sida.
Det ser bedövande vackert ut.
SvaraRaderaDe skulle bygga några små hus till uthyrning. Kanske några små timmer stugor under timringskursen så får deltagarna bygga gratis :o)
Ser mörkt ut med semester under sommaren, annars...
Åh, jag blir alldeles rörd när jag läser om din extra familj. Vad vore världen utan alla generösa människor som öppnar sina hjärtan och hem för oss andra? Jag förstår att längtan hem är stor emellanåt. Kramar till dig och tjejen. Välkomna till oss när ni är uppe!
SvaraRaderaMagdis: Det ÄR självklart vackert men det är ju även Skåne =)
SvaraRaderaDet är bara att komma upp - ni kommer att trivas, det garanterar jag. Nästan som healing för själen vet du. Och det finns mc åkare där med.
Olivens mamma: Ja, de har verkligen varit underbara för mig. Den gården känns som ett hem för mig. Vi kommer gärna och gästar er i sommar,vi ses i augusti. När dyker ni upp här i Lund?