23 oktober 2012

Energifältet

Energifältet blir tunnare och tunnare och jag dräneras verkligen genom att gång på gång stånga huvudet hårt i den stenhårda vägg jag möter som motstånd till alla, oavsett vilka, förslag och lösningar jag presenterar.
Nu lämnar jag det därhän för det finns inte mer att ge och säga och försöker uppmana lite mer energi för sista veckan i Lund så det blir en härlig vecka för mig och gumman.

Till helgen blir det Halloweenfirande med grannar och stassen ska på givetvis. Idag är det fiolkonsert, i morgon ska jag hänga med dottern på skolan hela dagen och dessutom berätta om mitt jobb, visa film och dela ut nyckelringar och pennor. Tror det kan bli populärt med tanke på mitt yrke. Om inte annat blir säkert någon kille intresserad av att byta Pokemon kort med Filippa sedan =)

Bilen ska fixas och vinterhjulen är redan på. Styr kosan mot Jämtland nästa vecka, lovveckan. Hade en förhoppning och önskan om att få starta upp i min lght tillsammans med dotter och låta henne vara en del av inredandet osv men det verkar inte bli så.
Gårdagen spenderades med att införskaffa henne en mobil så att hon, när hon själv vill - oavsett tid på dygnet, kan ringa till mig. Mitt i natten, på dagen, helgen, eftermiddagen eller tidig morgon. Precis som det fungerar nu. Hon kan väcka mig mitt i natten för att prata om något, gosa eller vilja ha vatten, samma känsla hoppas jag kunna bevara på detta sätt. Så nu har dottern en egen mobil, ett eget telefonnummer och är mycket mycket stolt.

Brittsommaren har varit fantastisk och det är fortfarande varmt ute. Att ha 12-13 grader varmt vid midnatt nu känns märkligt och jag kan nog längta lite efter frost och snö. =)

3 veckors utbildning i Hagalund väntar och så ska allt praktiskt ordnas. Det är mer än man tror. Jag kommer snart ösa bilder från Jämtland på bloggen, vänta ni bara....

Jag finns här även om dräneringen pågår. Will be back.

4 kommentarer:

  1. Ja men jag tar lite av den där ångesten, lasta på här på ryggen min så blir det lättare! Det är för mycket nu, fast jag alltid har sagt att man aldrig får mer än man klarar av så tvekar jag lite.... This too shall pass.... Jomen. <3

    SvaraRadera
  2. snart ses vi, fikar och tänder ljus :) Kram tills dess!

    SvaraRadera
  3. Snarrt sitter du här med en latte i högsta hugg!!!!! =))))

    SvaraRadera
  4. Tack Magdis, absolut så ska det passera - det känner jag mig trygg i och beslutet är rätt även om det känns skit just nu. Anna och Maria - Japp! =)

    SvaraRadera

Tusen tack för att ni lämnar mej en hälsning! Det är kommentarerna som gör bloggen levande. Vill du skriva en rad men inte har ngn egen blogg, välj alternativen "namn" el "anonym" + "publicera". Fyll sedan i den lilla koden som visas i rutan ♥