Min egna existens och utrymmeskrav ter sig ganska så simpla nu när USA åter gått i landssorg över en oerhört tragisk händelse. Det finns inte ord och då man själv har en liten varelse nära sig blir smärtan ännu mera påtaglig trots att ingen av dessa offer står mig nära. Snarare John Does allihopa men ändå.... tyst minut är det minsta vi kan hedra med.
Vi tänder ljus och lyktor för deras vidare färd mot det okända och för de som är kvar i jordelivet och ska leva vidare utan dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tusen tack för att ni lämnar mej en hälsning! Det är kommentarerna som gör bloggen levande. Vill du skriva en rad men inte har ngn egen blogg, välj alternativen "namn" el "anonym" + "publicera". Fyll sedan i den lilla koden som visas i rutan ♥