Måkläppen på besök

Besökte Sveriges äldsta naturreservat igår, Måkläppen. Det var en isande promenad men gott att äntligen varit där. Då det är stängt i princip hela året och öppet endast 1 nov - 31 jan så kan ni själva förstå att få människor varit där under sköna dagar vädermässigt sett. Jag kan tänka mig det är otroligt fint på sommar och höst. Nu var det ju som det var, mest en strandpromenad med häftig formation. Det är här grå och knubbsäl håller till. Kutar föds redan nu i mars så det är anledningen till att det är stängt så pass länge. Finns en hel del fågel som häckar och trivs här med. Mycket styrs av hur denna sandtunga förändras efter väder och vind. Det har tidigare varit en ö och ibland så finns där ingen förbindelse med fastlandet.

En promenad fram och tillbaka i trevlig takt lär nog ta en 4-5 timmar. Vi gick inte hela vägen till slutet på kroken men väl ut till spetsen o rundade udden. Det var ju rätt så lika miljö hela tiden och vinden gick genom märg o ben så vi kände nog att vi kunde det hela och vände tillbaka till gott fika i bilen.

Det var ganska så mycket folk när vi gick ut men tämligen tomt på tillbakavägen, de allra flesta verkar satsa på morgon o fm så jag är glad att vi inte kom oss ut förrän efter 11 faktiskt.

Sälar fick vi se en hel del av men i övrigt var det trut och fiskmås som följde oss.

Men nu bockar vi av ännu en plats på den Skånska kartan. Ingen kan iaf komma och säga att jag inte har sett Skåne den dagen ( om den någonsin kommer vill säga ) flyttar härifrån.

Och så bjuder jag givetvis på en liten bildkavalkad från dagen med Calle.

Promenaden ut på sandrevet börjar vid Falsterbo/Skanör golfbana, eller Flommens golfbana och fyren.

Badhytterna står uppradade längs stranden som små monopolhus.

Nyfikna sälar spanade in oss, tyvärr ingen kikare men jag gissar på Knubbsäl

På väg ut mot "Kroken"

Till höger syns Fyren på fastlandet.

Ett rikt djurliv?

Calle var, som alla oss andra denna dagen, väl påpälsad

Gamla vrakdelar och träbråte fanns det en del av