Vi tog tåget denna gången - hade bokat hyrbil av min gamle vän Lutta så den väntade fint på stationen. Oerhört smidigt och att köra A3 med en massa finesser hela veckan var inte någon plågsam upplevelse alls!
Vi börjar med nattåg och anländer arla morgon till Cst. Tar en tur mot stadshuset och luftar hund och oss själva. Människor sitter i buskar och gör nr 2 och sin morgontoalett så vi har lite svårt att finna ett ställe där vi inte stör - eller störs. Ett sorgligt problem som vi måste lösa på något sätt...
Här på Cst ( Stockholm central ) möter mannen upp och vi stånkar vidare upp mot vackra Jämtland. Mitt hem, mitt hjärta.
Väl framme i Östersund ser vi äntligen solen för första gången på några veckor, underbart! Jämtland levererar.
Veckan ska som vanligt innehålla så mycket som det bara går samtidigt som man även får den där vilan man hela tiden strävar efter och längtar till.
Bästa vännen Svenne flyttar för fullt och vi försöker hjälpa till lite med bärhjälp och vi får själva massor med hjälp. Jag har köpt ett nytt kylskåp via Blocket som Svenne hämtat och köper även Svenne o Kickis gamla dubbelsäng från deras stuga och får både kyl o säng levererade. Vi får slita rejält innan vi får ut det 30 år gamla kylskåpet som är inbyggt i köket i stugan. Vi möblerar om och vi stökar. Till slut står vi dock nöjda med ny fullstor kyl och ny dubbelsäng. Den gamla sängen och soffan körs på återvinning tillsammans med det ybertunga kylskåpet och en hel del annat samt bråte från Svenne o Kickis hem. Två dagsverken gjorda och mannen gör ännu en av sina skapelser i köket och vi njuter torskrygg med skaldjurssås.
Towa o Filippa tycker det blir kallt när vi flyttar runt, bär prylar, lastar släp och gör upp en eld...
Filippas bästa kompis Ellen är tyvärr sjuk så det tar några dagar innan vi kan besöka dem. Vi har en makalös skridskois rakt utanför bryggan och att åka från ena änden på sjön till den andra i vinden som ligger på en dag tar knappa 5 minuter! Underbar känsla. Vi provar att pimpla och både man och barn hasar runt på varsina skridskor. Duktiga.
Att varken ha vatten eller toa i stugan är för mig inget stort problem och de andra tycks finna sig i det rätt så enkelt de med. Mörkerrädslan hos dottern är ett större hinder än att vi inte har vatten. Min tanke var att försöka såga upp ett hål i isen för att kunna dels ta vatten men främst för att kanske kunna ta sig ett snabbt dopp och tvätta sig. Hittade ingen som hade en motorsåg med tillräckligt lång klinga så projektet får vänta till nästa vinter.
Middag ordnades i stugan även för underbara Ranbrandts och Israelssons. Totalt var vi 10 vuxna och 4 barn, funkar finfint. Nu serverade vi Ugnsstekt lax med skaldjursrisotto. En härlig kväll.
Israelssons och Ranbrandts. Saknas gör Linn, Robban o Ebbe samt Johan, Erika, Eira-Lo o Dennis
Meja bodde hos oss i fyra dagar och tre tjejer myser tillsammans framför brasan var morgon.
Tjejerna
Filippa, Albin och Pelle
Vi hinner fira Eivor som passar på att fylla år just vår vecka, vi hinner in till Pingstkyrkans loppis, vi hinner hälsa på Stig och Svea som är förra ägarna till stugan, vi hinner hälsa på mina kollegor på SJ och bjuda på lite godis och stjäla lite kramar. Vi hinner hälsa på Anna med familj och lite annat. Vi hinner dock inte med World Cup på skidor som går i Östersund helgen vi kommer och inte heller Melodifestivalen som går i Östersund helgen vi åker men... vem kan hinna allt?
Vackra Östersund.
Som alltid en underbar vecka, som alltid alldeles för kort. Längtar tillbaka innan jag lämnat och gränsen till att bara strunta i att åka ner igen och helt enkelt bara glömma att jag har ett annat liv blir allt tunnare för var gång jag är hemma.
Sista dagen återlämnar vi bilen - TACK Lutta! Vi tar en fika på Wedan och vi promenerar tillbaka till Centralen, blickar ut över den isbelagda Storsjön och Gustavsbergsbacken som precis tänt upp sin belysning. Det börjar skymma, luften är frisk och klar. Solen dalar och himlen går över i blått/turkos/lila/rosa.. Man vill aldrig åka härifrån!
Hej då Östersund - vi kommer snart igen!
Vi tar en natt hos mannen i Stockholm innan vi nästa dag rullar vidare ner mot Skåne och den gråa leran.
Har sagt det förut och säger det igen... VAD vore jag utan mina älskade vänner hemma i Jämtland? Tack alla för att ni finns, att ni öppnar era hem och allt ni gör för mig, för oss.
Och vet ni vad... snart så kommer våren i Skånelandet och vintern är förlåten!
Vecka 14, då kommer vi igen!
